SE 
EN 
Scandinavian Credit Fund I AB (publ) redovisar en NAV kurs för februari om 100,45. Det är en uppgång med 0,28 %. Fonden har inte haft någon nyutlåning under februari däremot har tre lyft genomförts på redan beviljade krediter motsvarande cirka 18 miljoner kronor.
Fonden har under februari fått utbetalningen, enligt förväntan, från Indiska Magasinet AB:s konkursbo på 20 mkr. Processen att driva in resterande fordran pågår.
Fonden är fortsatt stängd för insättning och uttag till följd av stora inlösen under november och december som tidigare kommunicerat. Fonden förväntar sig inte betala ut delinlösen i mars, om det förändras uppdateras informationen på Finserve Nordics AB:s hemsida under frågor och svar. Fondens förhoppning och förväntansbild är fortfarande att inlösen ska hanteras under april men fonden ser också svårigheter med refinansiering och försäljning i marknaden vilket kan försvåra processen att driva in amorteringar. Fonden kommer uppdatera gällande inlösen om nya uppgifter uppkommer under månaden.
NAV-påverkande faktorer för februari är framför allt fondens noterade aktieinnehav som har gått upp samtidigt som reserveringarna ökade på två engagemang där risken har ökat. Fonden har uppdaterat kreditrating på flera motparter och kommer fortsätta utvärdera värderingar och utvecklingen av bolagen under Q1 och Q2. Fonden ser fortsatt indikationer på att återhämtningen, minskad inflation och sjunkande räntor, kommer ta längre tid än tidigare förväntat och att marknadssituationen fortsatt pressar bolagen. Reserveringar och låntagare utvärderas månadsvis för att agera och anpassa värdet om riskerna går upp eller förändringar i marknaden påverkar sektorer eller låntagare.
Marknaden och ekonomin
Aktiemarknaderna har genomgående stigit i början av 2023 vilket mycket har hänförts till förväntansbilden på att ekonomin skall vara fortsatt stark med en mjuklandning samt att inflationen under våren skall sjunka och därmed minska risken för ytterligare höjningar av räntorna. BNP backade med överraskande -0,9 i sista kvartalet 2022 i Sverige, vilket avviker mot övriga Europas BNP-siffror. Risken ökar även för att första kvartalets BNP-siffra blir negativ när nu den privata konsumtionen och bostadsmarknaden faller mycket.
Risken har ytterligare ökat för fler höjningar efter inflationssiffrorna för februari inkommit från Frankrike (+0,9%) samt Spanien (+1,0%). Den oväntat höga inflationen sätter ytterligare press på ECB att tidigare och kraftigare höja räntorna i Europa än vad marknaden förväntat, vilket ytterligare ökar pressen även på Riksbanken att agera kraftfullare. Riksbanken har betonat att valutakursen är mycket viktig för att kunna få ned inflationen, då en starkare krona sänker importerad inflation. För att stärka kronan krävs en ökad efterfrågan på kronor vilket normalt uppnås genom att hålla räntan på en högre nivå än omvärlden. Om tilltron till den svenska ekonomin försämras innebär det att räntedifferensen bör öka ytterligare för att kronan skall kunna stärkas vilket styrker tesen om fler räntehöjningar under en längre period. Mycket tyder på räntehöjning med 0,5 % i april och minst 0,25 % i juni.
Sammantaget finns risken att oavsett Riksbankens agerande är det troligt att den ekonomiska kräftgången fortsätter samtidigt som inflationen ligger kvar på höga nivåer med fortsatta räntehöjningar som en konsekvens. Fonden ser att marknadsläget sätter press på företagen och ekonomin i stort vilket kan öka risken för fler konkurser över tid
IFRS 9
Fonden har ökat reserveringarna under februari framför allt till följd av två motparter som inte utvecklats lika starkt som förväntat. Bolagen kommer följas löpande under Q1-Q2.